Hannah GU

Unga och medier

Att använda tekniken

leave a comment »

På min VFU-skola finns resurser som Smartboards i enstaka klassrum, bland annat i bildsalen. Men då bildläraren är en lärare som inte känner sig förtrogen med teknisk utrustning använder hon fortfarande den svarta griffeltavlan under sina genomgångar (jo, det är sant). Möjligen kan hon sträcka sig till att använda sin projektor för att visa en bild. Med detta sagt bör påpekas att hon inte är fientlig till tekniken som sådan. Men hon har ingen tid över att sätta sig ner och lära sig, ordentligt.

När hon pratade om ett fotoprojekt hon drömt länge om, där eleverna skickas iväg och får fotografera givna teman med hjälp av sina mobiltelefoner under lektionen för att de sedan tillsammans skulle kunna diskutera ljus och kompisition. Så bara suckade hon högt och sa ”men då måste ju alla ha sina sladdar med sig och skivor och grejor eller maila.. jag vet inte hur vi får över dem till datorn.. det blir bara krångligt”. Mitt enda svar va ”men.. de flesta mobiler idag har ju bluetooth och om datorn har det kan du ju bara skicka över dem? så gör jag med min mobiltelefon. det går fort! prata med skolans it-pedagog (min llu) han hjälper sig säkert”. Det var en helt ny värld för bildläraren och hennes ögon var återigen hoppfulla. Hon tog mig i hand och sa ”tack, tack snälla!”. Det kändes häftigt att kunna hjälpa en av de lokala lärarutbildarna med något, utan att egentligen göra något. För mig känns det så självklart.

Vad jag vill ha sagt är att bara ha resurser räcker inte, det måste finnas tid och engagemang från lärares sida att lära sig använda tekniken. Annars blir det en ond cirkel och tekniken blir något krångligt och negativt som ”aldrig fungerar som det ska”. Och då går en pedagog miste om massor med häftiga verktyg att använda sig av i sin undervisning. Synd, tycker jag.

Written by hannahgu

30 oktober, 2010 at 16:57

Publicerat i Unga och medier

Unga törstar bekräftelse?

leave a comment »

De senaste veckorna har det diskuterats mycket på skolan om elever som törstar bekräftelse. Olika lärare har helt skilda uppfattningar om vad sökandet beror på. Vissa menar att det är föräldrarnas frånvaro som påverkar. Många jobbar mer och längre dagar, eleverna träffar sina föräldrar alldeles för lite. Därför söker de extra mycket bekräftelse från lärarna när de är i skolan. Andra menar att eleverna har en rörig situation hemma. Med skilda föräldrar är det många som blir ‘varannan vecka’-barn. Det blir en rotlös situation där skolan som enda stadigvarande inslag blir en plats man söker bekräftelse. Andra lärare menar att det handlar om mediernas påverkan. Att medieutbudet förändrats helt de senaste tio åren. Man bombas med program där bekräftelse är ett centralt tema. Underhållning har omdefinierats till dokusåpor, Hollywoodfruar och Kungar av Tylösand.

Eleverna visar detta på olika sätt. Några tappar bort sin skåpsnyckel och får komma och be om reservnyckel var och varannan dag. Andra skriker efter hjälp hela tiden på lektionerna och tar det väldigt personligt om inte läraren riktar sin fulla uppmärksamhet mot den enskilda eleven. Dessutom finns det de som blir mer aggressiva i sin framtoning mot andra elever, de stökar, bråkar och slåss. Oavsett vilken bakgrund eleverna har och på vilket sätt de visar det så är problemet stort och påverkar skolmiljön. Jag frågade en av lärarna hur man löser en sådan situation, vad man gör åt det. Och han hade inga bra svar.

I mitt tidigare inlägg ‘Blogoholic‘ skrev jag om den nya arenan för identitetssökande och om provokationsbloggarna. De som är  elaka, galna och helt utan gränser i vad som skrivs och visas upp är de som syns mest. Och jakten på kändisskapet och att alla ska veta vem man är till vilket pris som helst är viktigast. Det har enkelt uttryckt blivit viktigare att vara någon än att kunna något. Och till viss del liknar det skolans värld, för visst är det så att eleverna som stökar är de som syns mest?

Att söka bekräftelse och att söka sig själv är inget nytt, det har man gjort som tonåring i alla tider. Men har törsten ökat de senaste åren? Ja, säger många. Men vad beror det på och vad kan vi göra åt det? Vet inte, säger de allihop.

Written by hannahgu

12 oktober, 2010 at 12:31

Publicerat i Unga och medier

Nyheter och kritiskt tänkande

leave a comment »

‘De ska bomba Öresundsbron!’

‘Vilka ska bomba Öresundsbron?’

‘Terroristerna!’

Denna dialog utspelade sig i tisdags på en lektion i SO med år sex. Eleverna arbetade med kartor och bläddrade i varsin atlas. Det var när eleven i fråga fick syn på Malmö som han helt plötsligt började prata högt om de misstänkta terroristerna och hotet mot Öresundsbron. Läraren försökte stillsamt lugna den oroliga eleven och berättade att hon minsann inte hört något om något terrorhot så det var säkert ingen fara. ‘Va? Har du inte hört om det? Jo, de ska bomba. Jag såg det på nyheterna!’. Många av de övriga eleverna instämde.

Ett klockrent exempel på att även så unga människor som 12 år bryr sig om det som skrivs och sägs i nyheterna. Jag hade tyckt att det var ett ypperligt tillfälle att diskutera lite källkritik, men då eleverna var mitt i ett geografiarbete var lärarens enda motkommentar ‘man ska inte tro på allt man hör!’.

Igår diskuterade lärarna återigen eleverna och det påstådda terrorhotet. Tydligen hade eleverna varit oerhört uppjagade under hela torsdagen och diskuterat vilt om terrorhotet på flera lektioner. ‘Vad händer om dem bombar? Kommer de bomba Göteborg med? Dör vi då?‘, det var många viktiga frågor som saknade svar. Var det dags att packa sin longboard och bege sig till annan ort? Eleverna var uppenbart livrädda för terroristerna och när samtalet väl kommit igång gick det inte att lugna gruppen, många drogs med in i diskussionen (det är en stor och orolig klass).

Här märks det tydligt att eleverna tidigt behöver kunskaper för att hantera den information de får. I det nya informationssamhället är det mycket och snabb info som ges. Eleverna, liksom många av oss, intresserar sig särskilt för sådant som påverkar den egna individen. Typ influensa, terrorhot eller dödsfallet av en favoritkändis. Men hur lär man eleverna att våga ifrågasätta nyheter? Och att tänka kritiskt kring nyheter. Här saknade eleverna verktyg för att hantera den information de fått. Att lärarna inte tog tag i diskussionen och började tala om kritiskt tänkande istället för bara dra den gamla klyschan ‘du ska inte tro på allt du hör‘ förblir en gåta..

Written by hannahgu

9 oktober, 2010 at 09:36

Publicerat i Unga och medier

Jag är lärare även efter skoltid

with one comment

Att ha insikt i vad som händer i elevernas liv även efter skoltid är ovärdeligt för en lärare. När man märker att en elev har problem är ”kontakt med hemmet” första steget. Att förena skolan med elevernas fritid är alltså en viktig faktor. Man kan inte blunda för problem som sker efter skoltid, bara för att det formella och juridiska ansvaret inte är lika stort.

Det går inte att utesluta att det som sker efter skoltid kommer påverka morgondagens undervisning. Ett exempel från verkligheten var när några elever från min VFU-skola hade en pågående gårdsfejd hemma efter skoltid där både eleverna själva men också deras föräldrar var inblandade. Eleverna, som då gick i samma klass, påverkades enormt av den pågående fejden och lärarna kunde inte blunda för problemet. I slutändan fick man helt göra om de båda grupperna i klassen för att skapa en bättre miljö för både elever och lärare.

Det talas mycket om ansvar. Att skolan inte har något ansvar efter skoltid. Det är mycket möjligt att det står så någonstans i något papper som ingen någonsin läser. Men i verkligheten är det inte lika lätt. Det är viktigt att inte blunda som skolledningen i Bjästa gjorde. Det är viktigt att stå upp och våga ta ansvar för sina elever.

Written by hannahgu

5 oktober, 2010 at 08:26

Publicerat i Unga och medier

Så mycket att göra

leave a comment »

.. och på tok för lite tid. Jag känner igen mig mycket i Lindas inlägg. Dygnet har alldeles för få timmar och bloggen blir lite lidande. Denna VFU-period är jag med så mycket jag bara kan i allt jag hinner. Springer mellan lektioner, planerar mina egna, deltar i alla olika sorters möten jag kommer över och lär mig fylla i en och annan blankett.

Jag vågar nästan påstå att jag lärt mig mer om läraryrket under dessa två veckor än jag gjort under alla tidigare VFU-perioder tillsammans. Konflikthantering, planering och coachning, helt enkelt lite verklighet. Sakta men säkert börjar jag växa in i min roll som pedagog och det bästa av allt är att det finns så mycket mer att lära!

Min lektionsplanering håller ännu och det känns skönt att eleverna är motiverade och faktiskt jobbar på lektionerna. Det är inte alltid lätt med sjuor. Deras fokus försvinner för varje minut som passerar.

Men nu mina vänner, nu är det helg! Och det känns väldigt, väldigt välförtjänt.

Written by hannahgu

1 oktober, 2010 at 20:14

Publicerat i Unga och medier

Facebook – att vara vänner eller ej

with one comment

De sociala medierna är oundvikliga i dagens it-samhälle och diskussionen om att vara vän med sina elever på Facebook eller ej är minst sagt aktuell. Lärarnas riksförbund gjorde en undersökning på bokmässan i år där det visade sig att ‘Var tredje elev är kompis med läraren på nätet’. Jag är inte direkt förvånad över resultatet, och inte heller över det konstaterande att eleverna är mer positivt inställda till vänskap över nätet än lärarna.

Majoriteten av lärarna på min VFU-skola använder sig överhuvudtaget inte av Facebook. Men de få som gör har väldigt väl grundade åsikter och det märks att det är något de tänk igenom mer än en gång. Någon menar att ”jag addar ingen, men om en elev addar mig godkänner jag” medan andra säger ”nej, eleverna har inte på min privata Facebook att göra”. Själv känner jag mig så oerhört kluven.

Jag är själv vän med min gamla favoritlärare och mentor från gymnasiet på Facebook. Visst, han är ingen flitig användare och har den mest för att hålla kontakt med sina elever. Dessutom var det jag som skickade en förfrågan till honom. Men det fick mig att fundera, skulle jag själv acceptera om en elev från min VFU-skola skickade en vänförfrågan till mig? Eleverna frågar ständigt om mitt efternamn för att kunna leta upp mig på Facebook, men hur jag skulle ställa mig om en vänförfrågning verkligen dök upp har jag ingen aning om.

Ett sätt att se på saken är att just Facebook är ett fantastiskt nätverk när det gäller att hålla kontakt med sina elever. Dessutom en viktig del av både min och elevernas dagliga rutin. Men är det ett hot mot integriteten? Så svårt och jag har inga bra svar. Därför undrar jag, vad tycker ni, är det bra eller dåligt att vara vän med sina elever på Facebook? Är det ett hot mot integriteten eller bara en ny uttrycksform i relationen lärare-elev?

Written by hannahgu

29 september, 2010 at 11:43

Publicerat i Unga och medier

En dag kvar

leave a comment »

Imorgon drar jag igång mitt reklamprojekt i bildämnet med eleverna i år sju. Det känns spännande och nervigt på en och samma gång. Vid min tidigare enkätundersökning var en stor majoritet av eleverna intresserade av att lära sig mer om medier och deras påverkan. Dessutom visade det sig att de tittade väldigt mycket på tv. Därför kommer mitt projekt handla om reklam. Fokus kommer ligga vid både vad reklam gör med oss som konsumter men också hur man skapar reklam. Eleverna kommer även få göra sin egen reklamdrama.

Eleverna har tidigare under terminen utformat egna produkter (de är helt fantastiska, allt från tuggummi till kaffemuggar) som de nu ska få lära sig marknadsföra. Detta kommer vara något helt nytt för eleverna och jag hoppas på positivt gensvar. Imorgon mjukstartar vi med ett litet vernissage där de får visa upp sina produkter för mig innan vi sätter igång och introducerar uppgiften. Spännande!

Written by hannahgu

23 september, 2010 at 13:19

Publicerat i Unga och medier